{"id":56,"date":"2010-04-28T12:23:39","date_gmt":"2010-04-28T11:23:39","guid":{"rendered":"http:\/\/filosofen.nu\/?page_id=56"},"modified":"2019-02-09T14:25:01","modified_gmt":"2019-02-09T13:25:01","slug":"montessori-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/filosofen.nu\/?page_id=56","title":{"rendered":"Montessori"},"content":{"rendered":"<div><strong>Montessori \u00e4r:<\/strong><\/div>\n<ul>\n<li>En filosofi om alla individers betydelse och alltings samband p\u00e5 jorden.<\/li>\n<li>I en Montessorigrupp \u00e4r det l\u00e4rarens uppgift att observera barnens l\u00e4rande och vara lyh\u00f6rd inf\u00f6r vilka arbetss\u00e4tt som passar varje barn.<\/li>\n<li>Ta vara p\u00e5 barnens k\u00e4nsliga perioder, barn \u00e4r nyfikna, fulla av uppt\u00e4ckargl\u00e4dje och ivriga att prova p\u00e5 och l\u00e4ra nya saker<\/li>\n<li>Barnens intresse varierar med \u00e5lder och mognad, barnen har frihet att sj\u00e4lv v\u00e4lja.<\/li>\n<li>Man tar b\u00e4st tillvara barnets spontana lust f\u00f6r arbete, genom att l\u00e5ta dess eget intresse vara motiv nog f\u00f6r att s\u00f6ka kunskap.<\/li>\n<li>Pedagogiken bygger p\u00e5 noggranna observationer av barns utveckling.<\/li>\n<li>Varje individ kan beh\u00f6va hj\u00e4lp och st\u00f6d f\u00f6r att kunna l\u00e4ra sig, men alla beh\u00f6ver l\u00e4ra sig att anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att n\u00e5 ett m\u00e5l.<\/li>\n<\/ul>\n<p><a href=\"http:\/\/media.filosofen.nu\/2019\/02\/geometric-solids-170377_640-e1549718547103.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"aligncenter wp-image-392 size-medium\" src=\"http:\/\/media.filosofen.nu\/2019\/02\/geometric-solids-170377_640-e1549718547103-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong><em>Maria Montessori<\/em><\/strong> f\u00f6ddes i Chiravalle i Italien och n\u00e4r hon var 12 \u00e5r best\u00e4mde hon sig f\u00f6r att bli ingenj\u00f6r. Under tiden som Maria Montessori gick sin teoretiska utbildning ins\u00e5g hon att det egentligen var medicin hon var intresserad av och 1896 blev hon Italiens f\u00f6rsta kvinnliga l\u00e4kare.<\/p>\n<p>Medan hon arbetade p\u00e5 en psykriatisk klinik p\u00e5 ett av Roms sjukhus st\u00f6tte hon p\u00e5 barn som f\u00e5tt diagnosen obildbara. Genom observationer av hur barnen reagerade p\u00e5 olika stimuli utarbetade hon pedagogiska metoder f\u00f6r att barn skulle utvecklas och stimuleras p\u00e5 ett optimalt s\u00e4tt. N\u00e4r hon i smyg l\u00e4t barnen delta i nationella prov f\u00f6r friska barn lyckades m\u00e5nga av barnen klara proven, en del b\u00e4ttre \u00e4n normalbeg\u00e5vade barn. D\u00e5 f\u00f6ddes tanken p\u00e5 att anv\u00e4nda dessa metoder \u00e4ven p\u00e5 normala barn f\u00f6r att de skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig mera \u00e4n vad man gjorde i vanliga skolor. Maria Montessori utvidgade sin pedagogik till att \u00e4ven omfatta skol\u00e5ldern. Hon uppt\u00e4ckte vilken unik f\u00f6rm\u00e5ga barn har till inl\u00e4rning om de f\u00e5r r\u00e4tt stimulans genom ett utforskande arbetss\u00e4tt samt respektfullt bem\u00f6tande.<\/p>\n<p>Hon b\u00f6rjade studera antropologi, pedagogik och filosofi och \u00e5r 1907 \u00e5tog hon sig ledningen av ett daghem i Roms fattigkvarter. P\u00e5 detta daghem, Casa dei Bambini fick barnen arbeta med praktiska och sinnestr\u00e4nande material i en milj\u00f6 som iordningst\u00e4llts speciellt f\u00f6r barn. Maria Montessori ans\u00e5g att l\u00e4rarna skulle m\u00f6ta barnen med k\u00e4rlek, v\u00e4rme och respekt. Det var s\u00e5 nytt och sensationellt att det v\u00e4ckte stor internationell uppm\u00e4rksamhet. Montessori-skolor etablerades runt om i v\u00e4rlden och Maria hade egna kurser f\u00f6r att utbilda l\u00e4rare i hennes pedagogik.<\/p>\n<p>Under sitt liv hade Maria Montessori g\u00e5tt igenom mycket, fascismen i Italien, tv\u00e5 v\u00e4rldskrig och ett inb\u00f6rdeskrig. Hon visste hur det k\u00e4ndes att vara p\u00e5 flykt. De upplevelserna gjorde att hon blev \u00f6vertygad om att m\u00e4nniskan m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Montessoripedagogikens m\u00e5l \u00e4r att m\u00e4nniskan ska bli sj\u00e4lvst\u00e4ndigt t\u00e4nkande , kreativ och unders\u00f6kande.<\/p>\n<p>Montessorifilosofin uttrycker medvetenhet n\u00e4r det g\u00e4ller helheten, samh\u00f6righeten och den egna kraftens betydelse i ett globalt perspektiv. Hon v\u00e4rnade om fred och samh\u00f6righet folk emellan, samt v\u00f6rdnad f\u00f6r allt levande och icke levande. Flera g\u00e5nger nominerades hon till Nobels fredspris.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Montessori \u00e4r: En filosofi om alla individers betydelse och alltings samband p\u00e5 jorden. I en Montessorigrupp \u00e4r det l\u00e4rarens uppgift att observera barnens l\u00e4rande och vara lyh\u00f6rd inf\u00f6r vilka arbetss\u00e4tt som passar varje barn. Ta vara p\u00e5 barnens k\u00e4nsliga perioder, &hellip; <a href=\"https:\/\/filosofen.nu\/?page_id=56\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"showcase.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/56"}],"collection":[{"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=56"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/56\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":423,"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/56\/revisions\/423"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/filosofen.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=56"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}